Hel såld, idag har jag lyckats knyta ihop en av Marias superschalar och till och med fått ner Malte i den. Jag måste säga att det är oslagbart. Har ibland funderat på hur Maria klarar av att vara hemma med två barn så mcyket som hon är utan att helt gå in i väggen. Nu vet jag svaret. Bärschal! Grymt..

Ska ge ett exempel. Idag har Malte tagit över Matildas Feber och ligger nu på stadiga 39.8 vilket inte gör honom till världens mest lyckliga människa, även om han faktiskt är rätt glad ändå. (Jag fattar inte barn ibland) I alla fall drog Maria till dykingen som vanlig och jag täntke att jag skulle passa på o plocka lite. Malte var nöjd med att ligag på golvet ungefär 10 min sen tröttnade han på det och jag anade att han var trött. Men han hade inte somnat om jag skulle gå och gunga honom i famnen. Så jag fixade ner honom i schalen efter ett par försök och han blev genast nöjd. Så jag testade att börja bädda (vi har tvättat idag) och grabben somnar medans jag bäddar och nu sitter han o sover i schalen medans jag skriver detta. Nemas problemas.
här kommer ett litet smakprov på hur mysigt det kan vara.



ps. det blir inte tugnt heller. ds.